Matematik

Matematik kan man ju hitta överallt och framför allt på förskolan om man tittar extra noga. Matematik för mig innan jag började den här utbildningen var 1+1=2 men så är det ju faktiskt inte. Inte helt och hållet i alla fall. Matematik är så mycket mer.

Mönster och former

Mönster och former är något som förekommer mycket i förskola. Barnen lär sig genom att titta och ta in bilder i sitt lärande. Mönster är något som återkommer tillexempel barnet har ett snöre och trär på pärlor i olika färger men i en speciell ordning. Det blir ett mönster. Former lär barnen sig genom att pedagogerna berättar och visar barnen samtidigt under en aktivitet. Solen är rund tillexempel. Lådan är fyrkantig och så vidare. Ljusbrunt med olika former och färger är något de yngre barnen kan använda och lära sig av. Man kan utveckla genom att låta barnen använda olika material när de arbetar med just mönster och former. När det gäller former kan man ju använda deg för att skapa olika former. Med mönster kan man använda olika färger på pappret och klippa och klistra så det blir olika mönster. Det jag tycker är viktigt är att barnen förstår det de gör. Att man som pedagog förklarar på ett enkelt och roligt sätt för barnen.

Mönster och former går lika bra att göra utomhus som inomhus. Utomhus kan man använda sig av materialet som finns i naturen, byggnader, skyltar och så vidare. I läroplanen står det: ”Utomhusvistelsen bör ge möjligheter till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och naturmiljö”(Lpfö 98 rev.2010.s.7).  Det är bara fantasin som stoppar oss. Som en förskola gjorde. De såg barnens intresse och gick vidare på det. Det slutade med ett relativt stort temaprojekt om kyrkor. Där det finns mycket form och mönster. ”Det började med en bilmatta och slutade med kyrkbygge” (Eriksson, Mattsson, Strömbom, 2006.s.80). Där kan man se hur man kan utveckla en idé till en annan.

Mönster är ett bra sätt för barnen att träna ögonen och minnet på också. Som pedagog kan du testa barnen och se om de kommer på vilken färg som saknas i ett färgmönster till exempel röd, grön, blå, gul, röd, grön, blå, gul och så tar man bort den första blåa till exempel. Ser barnet vilken färg det är som fattas? Där får barnen träna lite minne och komma ihåg saker som ögat registrerar.

Sortering och klassificering

Sortering och klassificera är också något som ingår i matematik. Detta är något som barnen gör automatiskt. Sorterar i olika färger, storlekar, former eller olika sorter tillexempel olika djurarter. Barnen ser ofta skillnad på saker och gillar att sortera.

I den här aktiviteten kan man även räkna de olika sakerna så får barnen öva på det också. Det är kul att bara lägga allting i en hög och sen se hur barnen gör för att sortera högen med saker. I det här begreppet ska barnen också lära sig att beskriva för andra barn hur de ska sortera, men också kunna se hur andra barn sorterar och sortera på samma sätt. Det gäller ju att hitta på saker hela tiden så att barnen utvecklas i sin matematiska utveckling. Det är viktigt även här att man hittar aktiviteter som barnen förstår, är roliga och intressanta. Man kan göra egna burkar som man lägger olika saker i och så ska barnen hitta burkarna som matchar varandra, alltså låter likadant eller känns likadant. I läroplanen står det:

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar”( Lpfö 98 rev.2010.s.10).

Därför är det viktigt att låta barnen få jobba lite själva och försöka lösa ett problem ensam eller ihop med de andra barnen i barngruppen.

Detta är något man kan göra utomhus också. I utemiljön finns massor av saker man kan sortera i olika kategorier. Till exempel olika storlekar på pinnar. Hur många pinnar har vi och hur många stenar har vi? Många barn är väldigt intresserade av just pinnar och stenar. Så det kan vara en bra aktivitet att börja med sedan kan man avancera till andra saker som olika djur eller vad man nu kan hitta i sin utemiljö på förskolan.

Rumsuppfattning och kroppsuppfattning

Rumsuppfattning och kroppsuppfattning ingår också i de matematiska begreppen som barnen lär sig i förskolan. Barnen lär sig tillexempel att min arm är längre än din, klockan hänger bredvid dörren. I rummet lär de ju sig olika former, olika färger, mönster med mera. Allting går ju in i vart annat. En aktivitet man kan göra med barnen är att mäta längden på dem i början på terminen och jämföra i barngruppen sedan kan man mäta dem igen i slutet på terminen och se om de vuxit eller inte. Barnen lär sig om sin kropp och dess omgivning med hjälp av kroppens olika delar. Ögon ser, händer känner och så vidare. I en Ur skur förskolan gör de så här när de arbetar med till exempel rumsuppfattning:

”Vi vill ge förskolebarnen möjlighet att utveckla begrepp, rumsuppfattning och problemlösningsförmåga. I leken skaffar sig barnen erfarenheter och kunskaper som ligger till grund för deras framtida matematiska inlärning. Genom ett medvetet förhållningssätt, där lärarna har ett mål, låter vi barnen först göra upptäckten och sedan synliggör vi matematiken för dem. Vi vill att de ska se matematiken som en naturlig del av sin vardag” (Glumslövs barnomsorg och skola, 2006.s.103).

Det är ett bra sätt att jobba med matematik så att barnen förstår och att de kan jobba med sin egen kropp som instrument. Rumsuppfattning och kroppsuppfattning är något barnen kan jobba med som är konkret. Ett naturligt matematiskt begrepp.

Referenser
Eriksson Christina, Mattson Carina, Strömbom Carina (2006) Matematikspaning. Former och mönster. I Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (red), Matematik i förskolan
(Nämnaren Tema:7), Nämnaren/NCM, Göteborgs universitet ss.80-86.


Glumslövs barnomsorg och skola (2006) Matematik i ur och skur. I Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (red), Matematik i förskolan
(Nämnaren Tema:7), Nämnaren/NCM, Göteborgs universitet ss.103-105.

 Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

 

VFU

Verksamhetsförlagda utbildningen gjorde jag i förskoleklass. Det är ganska stor skillnad på förskoleklass och förskolan. Dels tidspressen och sedan att det är lektioner. Men fortfarande får barnen tid till lek och fria aktiviteter. Det var kul att få testa på och ha olika lektioner med barnen, som idrott och bad till exempel. Eftersom jag är utbildad simlärare fick jag ju det underbara uppdraget att hitta på en aktivitet den dagen vi hade bad. Det var kul och inte så svårt att fånga barnens uppmärksamhet. Dagens schema stod alltid på tavlan när barnen kom på morgonen.

Pedagogerna arbetade aktivt med barnkonventionen och barns rätt i samhället. Det är viktigt att lära barnen att alla är lika värda. De hade precis börjat använda Ipad i klassen och då fokuserade de på Bornholms appen. Där det fanns olika delar man kunde öva på när det gäller språket och språkutveckling. Det var kul att se att de inte använde Ipaden hela tiden utan kanske en gång i veckan.

Jag tyckte det var bra att ha fältdagarna innan så man fick komma ut och träffa barnen och pedagogerna. Då passade man på att ta reda på vad barnen höll på med just då i skolan. Hade de ett tema? Hur ville de att jag skulle lägga upp mina aktiviteter? Det var bra att få känna på lite innan man kom ut och var en i arbetslaget. Pratade  aktivt med de andra pedagogerna om min utbildning och kursens mål. Visade även barnen på min surfplatta vad vi gjort i min klass på de olika worshoparna vi haft. Efter fältdagarna innan jag kom ut på VFU så hade jag gjort mina momentplaneringar och visade dem för min VFU- lärare. Hon la genast in mina aktiviteter i deras lektionsplanering så jag säkert fick tid att ha mina aktiviteter. Här är ett exempel på en momentplanering:
 
Momentplanering
Pinnar
Tanken med den här aktiviteten är att ska få jobba med naturmaterial ute i skogen. Vi kommer att gå i skogen och samla pinnar. Med pinnarna kommer vi sedan att göra mönster och fotografera av. Vill man ta med pinnarna tillbaka till skolan kan man göra det, men där min tanke att vi gör något kreativt med dem. Här kan man jobba med olika former, bygga hus eller torn till exempel. Det är bara fantasin som stoppar oss. Vill inte styra barnen för mycket i den här aktiviteten. Tänkte skriva ut fotografierna på papper till dagen efter och följa upp aktiviteten med diskussion om det vi gjorde. Här får vi in matematik, mönster, språk och naturvetenskap. Enligt läroplanen för grundskolan: ”Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och lära dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling”(läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.2011.s12).
 
Mål
Målet med övningen är att se hur de kan bilda mönster med pinnarna. Även se hur de räknar och hur de gör då. Observera barnen i deras tankar kring bygga med pinnar.
 
Resultat
Aktiviteten gick bra och efternamn grupperna ser man hur olika barnen tänker när det kommer till att bygga med pinnar. Första gruppen tänkte mer på olika former medan andra gruppen verkligen ville bygga något med de se pinnar de fick tilldelat sig. Andra gruppen var mer kreativ med pinnarna än vad första gruppen var.


 

 

Det är viktigt att kunna kritiskt kunna granska sina egna aktiviteter. Man får se själv vad gick bra och vad behöver man göra bättre nästa gång. Alla aktiviteter blir inte alltid så bra första gången man har aktiviteten.

 

Referenser

Skolverket, Läroplanför grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011

 

Musik i förskolan

Musik är ju en del i förskolan och här skriver jag lite vad man kan göra med barngruppen.

Barnen sitter i en ring. Barnen blundar och har händerna bak ryggen. Jag går runt och lägger ett instrument i varje barns händer. Ett bra sätt att fånga barnens intresse på. I den här övningen kommer vi även att sjunga sånger som barnen kan och har hört innan. När vi sjunger försöker barnen använda instrumenten att hjälpa till att hålla takten med. Man kan även lägga till rörelser i denna aktivitet.  Man kan då lägga bort instrumenten och använda kroppen i stället. Jag kan då använda en trumma till exempel och slå i olika takt som barnen ska röra sig till. Sen byter man ut trumslagaren så att alla får chansen att prova på att slå på trumman i olik takt. Här får barnen testa sig själva och sin motorik. Musik är så mycket mer än instrument. Musik kan vara olika ljud som vatten som porlar till exempel.

 

I boken står det:” En annan idé är att bjuda in musiker, vilket Shei (2010) studerat. Musikerna tar med sig instrument som skulle kunna representera olika vattenljud, med hjälp av barnens och musikernas fantasi. Musikerna visar hur instrumenten kan låta om de använder dem på olika sätt” (Thorgersen Ferm.2012.s.81) Den idén verkade bra tyckte jag. Det händer nog tyvärr inte så ofta att man gör det, men jag tror barnen hade uppskattat det. Man kan även uppmuntra barnen att lära sig sånger på olika språk speciellt om man har barn från andra länder i sin barngrupp. Till exempel ”Broder Jakob” som är lätt på de flesta språk och som barnen känner igen. Då kan man ha kollat upp innan de olika texterna så man verkligen får rätt text. Det är nämligen inte alltid det stämmer i musikböckerna till exempel.

 

En annan aktivitet man kan ha med barnen och det gäller även de små barnen är ”Frys”.  Musik spelas på CD eller instrument man har tillgång till. Barnen får röra sig fritt i rummet dansa, hoppa, studsa, gå eller på annat sätt röra sig. När musiken stannar ska även barnen stanna. Använder man sig av instrument kanske man kan få ett instrument om inte stod still när musiken tog slut. Detta är en bra aktivitet där barnen måste koncentrera sig lite och kunna kontrollera sin kropp lite. Motoriskt krävande också.

 

Det man sett när man varit ute på VFU har inte varit så varierat. Det är ofta samma sånger och samma rörelser de kör på musiksamlingarna. Det var nog bara när jag höll i samlingen som den ändrades. Jag ser inga hinder med att använda musik och rytm i förskolan. Det är bara positivt och en annan sak som är bra är ju att det faktiskt går att utveckla hela tiden. Man behöver inte köra samma varje gång. Som det stod i boken så är det viktigt att låta barnen få vara med och bestämma sånger under musiken. Så här står det i boken: ”Därmed blir det avgörande för en funktionell verksamhet att få tillgång till och låta barnen dela med sig av sina musikaliska erfarenheter och kunskaper” (Riddersporre, Söderman.2012.s.76). Även så tycker jag att vill man inte vara med ska man aldrig tvingas till att vara med. Vill man ha instrument med så hindrar inte det. Som pedagog väljer du att ta fram instrumenten eller inte. Men jag tycker ändå barnen ska få välja.

 

Klart man kan använda musik/ rytmik spontant i barngruppen. Ofta sitter man ju några ihop och gör något. Man kan ju alltid sjunga sånger med barnen samtidigt som man målar till exempel. Nynna är något som jag märkt att barnen ofta gör när de sitter och gör andra saker på förskolan. Istället för en ramsa innan en måltid kan man ju ha en sång. Alltid trevligt att förnya sig lite och även om barnen gillar upprepningar så gillar de nya saker också. Musik är oftast något de flesta barn tycker om väldigt mycket. När jag hade min VFU i förskoleklass hade de musik nästan varje dag på schemat. De hade även en sång ifall de fick besök i förskoleklassen. Det gjorde att man kände sig väldigt välkommen till förskoleklassen. Jag har haft flera musiksamlingar när jag varit på VFU och det har varit väldigt positivt för oftast har det varit något nytt för barnen. Det är så lätt för pedagogerna att köra samma sånger hela tiden eller samma aktiviteter. Barnen vill nog gärna ha lite variation även om de tycker om upprepningar av saker.

 

Jag var sjuk på del 2 av musiken så jag fick en kompletterings uppgift.

Fastnade för det här klippet på youtube https://www.youtube.com/watch?v=W5walad8rqw. Här har de fått med både musik, rytmik och samtidigt fått med en saga i det hela. Konceptet är bra och de får barnen intresserade direkt. Pedagogen förklarar och visar för barnen hela tiden vad de ska göra och hur de ska gör vissa rörelser som är kanske lite svåra. Barnen får olika instrument att jobba med så de blir involverade i själva sagan. Barnen är med och berättar sagan med hjälp av pedagogerna. Pedagogen som spelar piano är väldigt viktig i berättandet. Vissa toner hon spelar blir olika djur till exempel mörka toner blir björn, ljusa toner blir myra och glada/ pigga toner blir kaniner. Barnen blir uppdelade i som de olika djuren och när pedagogen spelar så går de ut i skogen. Barnen lär sig på detta viset både rytm, samspel och kommunikation med varandra. De lär sig även att musik låter olika om man slår hårt på en trumma eller slår löst på en trumma. Skillnad på olika takter och olika instrument. Barnen lär sig också om sin egen kroppsuppfattning. Avslutningen är bäst. Lite lugn musik och så går barnen igen porten som de antagligen har gjort själva. Ett bra sätt att avsluta en riktigt bra aktivitet på.

 

En sådan här aktivitet tycker jag är bra. Man får med mycket lärande och jag tror att barnen tycker det är kul att få vara delaktiga. Pedagogen styrde barnen kanske lite mycket, men det är inte alltid så lätt att låta barnen leka fritt med olika instrument. Pedagogerna får med barnen på ett bra och inbjudande sätt tycker jag. Det är så jag kan tänka mig att ha en större musiksamling på. Det verkar som en bra idé att man har ett tema på sångstunden. De här pedagogerna har ju valt en saga som de berättar med hjälp av barnen men det skulle mycket väl kunnat vara något annat. Som till exempel tema himmel eller något sådant.

 

Svårt att hitta något negativt när jag tyckte det var så bra. Däremot tyckte jag det var lite svårt att hitta något riktigt bra klipp på youtube som jag ville använda. Mycket danska klipp och de är väldigt duktig på rytmik och mindre barn 6- 9 månader och uppåt. Musik är något som jag tycker är väldigt kul själv och kommer att använda mig av när jag kommer ut och jobbar. Redan under min VFU så har jag haft både rytmik och musik. Det är kul och man märker på barnen att de flesta tycker det är kul.

 

Referenser
Thorgersen Ferm Cecilia (2012) Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I Riddersporre, Bim & Söderman, Johan Musikvetenskap för förskolan

Natur & kultur, Stockholm ss.69-84

Länk från Youtube.com  https://www.youtube.com/watch?v=W5walad8rqw

 

Färgtryck

Färgtryck

Här fick jag inspiration på workshopen vi hade i textil och även från boken ”Lär genom textil” som vi använt i kursen. Funderade länge på vad jag skulle kunna göra med barnen på skolan just med färgtryck. Idén fick jag när jag läste kapitel 3 i boken ”Lär genom textil”. Så här står det i boken: ”Textiltryck har visat sig vara en mycket inspirerande metod för barn i alla åldrar. Att det passa även mindre barn är för att det finns en möjlighet att göra ”textiltryck” som en helt fri teknik”(Björkdahl Ordell, Eldholm, Hagstrand Velicu.2010.s.25). Istället för att trycka på tyg så tryckte vi på papper. Jag hade förberett olika stämplar som jag skurit ut i potatisar. Ett hjärta, en fyrkant och en triangel. Jag tog även med mig tvättsvampar som man kunde använda. Jag tog även med mig en gammal ballongvisp och så hade jag plockat lite löv ute och tagit med mig in i målarrummet. Jag hade några barn i taget men alla fick möjligheten till att var med i aktiviteten. Barnen fick fria händer och göra vad de ville. De fick använda alla sakerna om de ville och blanda färger. Det var bara fantasin som kunde hindra dem. Barnen verkade tycka det var roligt. De ville aldrig sluta. Ett barn satt i nästan en timme och gjorde olika tryck och kom på att om sätter lite färg på fingrarna och trycker på pappret så blir det också ett tryck.

 

Målet jag hade med den här aktiviteten var att se hur mycket fantasi de har och om de gör som alla de andra barnen eller gör målningen till sin egen. Man kan även utveckla den här aktiviteten till tillexempel ha den utomhus, som jag hade tänkt från början. Är man i skogen finns det mycket man kan stämpla eller göra olika avtryck av. I Läroplanen står det: ”I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer”(Läroplan för grundskolan, 2011.s.20). Detta tycker jag framgick ganska tydligt i min aktivitet. Barnen lärde sig att man kan och får göra som man vill. Det finns inget rätt eller i fel i just den här aktiviteten.

 

Jag tycker att det didaktiska finns med i den här aktiviteten barnen lär sig något. Som att man kan använda sig av olika material när man målar. Jag har med mig material men barnen skapar själva och det blir ett lärande moment.

Referenser

Björkdal Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand Velicu, Kerstin. Lär genom textil, 2010

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Pinnar

Pinnar

Jag inspirerades av naturen i den här aktiviteten. Förskoleklassen är ute i skogen en dag i veckan och på min fältdag visade barnen ett intresse för pinnar. Jag började fundera på vad jag kunde göra med barnen. Jag samlade några pinnar och tog med mig till skolan. Jag pysslade lite i målarrummet och där väcktes idén och frågan ”Vad skulle barnen gjort med pinnarna?”.  Nästa gång vi var ute i skogen bad jag barnen hämta sex stycken pinnar var och vi samlade dem i en påse och tog med oss tillbaka till skolan. Där lade jag dem på tork till dagen efter. Dagen efter samlade jag några barn i målarrummet. På bordet låg alla pinnarna som vi plockat. Det började rycka i barnens händer. De ville genast röra pinnarna och bygga med dem. Jag frågade vad man kunde göra med pinnarna. Ett barn sa: ”Slåss”. Ett annat barn sa: ”Bygga!”.  Jag frågade hur många pinnar där var och genast började barnen räkna dem. Efter det så började barnen bygga saker, de gjorde olika former och mönster med pinnarna och någon ville bara räkna dem. Efter en stund sa jag att de fick ta sex pinnar var och bygga något sen skulle vi limma med limpistolen. Jag hjälpte barnen lite med limpistolen eftersom den är ganska varm. Alla fick bygga något och sen hängde vi det i korridoren på skolan som en utställning.

 

Målet jag hade med den här aktiviteten var att se hur de tänkte. Kom det in matematik i deras tänkande kring pinnarna? Blev det mönster och former? Jag tyckte resultatet blev bra de tänkte verkligen på hur man kunde bygga med pinnarna. Det blev både mönster och former i det barnen gjorde. Så här står det i Läroplanen för skolan:

 

”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också de eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband” (Läroplan för grundskolan, 2011.s.62).

Jag tyckte det gick bra och barnen använde sig av det de redan lärt sig angående form och mönster. Några lärde sig mer och några tyckte inte det var kul alls. Man måste ju se det från alla håll. Man kan ju gå vidare med detta genom att låta barnen skapa mönster med andra saker tillexempel tyg. Det didaktiska kommer fram i den har aktiviteten.

Jag ger barnen material de får jobba med samtidigt så pratar vi om materialet som i den här aktiviteten är pinnar från skogen. Vi pratar om vad vi kan göra med dem, hur många pinnar vi har och vi har en trevlig lite diskussion kring pinnar. Detta tycker jag är ett väldigt bra lärandemoment.

Referenser

Skolverket, Läroplanför grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011



Böcker

Böcker

Även här fick jag inspiration från en workshop. Man tar en bok och så sätter man post it lappar över all text i boken. Det blir då barnens uppgift att hitta på text till bilderna i boken. Jag hade valt ut tre böcker både kända för barnen och inte kända för barnen. Jag gömde all text och så fick barnens fantasi börja flöda fritt. Jag delade upp klassen i tre grupper så man inte var för många på den här aktiviteten.  Det var kul att se att även om de kände igen Mumintrollet så hette han något helt annat i deras berättelse. Barnen hade alltså förstått vad det var vi skulle göra.

Efter barnen hade hittat på ny text till boken så tog jag bort post it lapparna och så läste vi den riktiga sagan ihop. Många av barnen var läskunniga, inte alla så vi hjälptes åt att läsa. Så här står det i Läroplanen:” Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva”(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.s.222).  Det är viktigt att barnen får lära sig på ett roligt sätt för då tycker barnen det är kul och tröttnar inte så snabbt.

 

I den här aktiviteten kommer svenska in och barnen får använda sin fantasi. Det var kul att se hur de funderade på hur texten skulle bli och ibland fick jag gå i och avbryta lite för antingen blev texten väldigt lång eller hamnade barnen i vilda diskussioner. Alla fick vara med och bestämma vad som skulle stå på lapparna. Jag blev lite överraskad hur bra det egentligen gick med att samarbeta för på andra aktiviteter har det nämligen varit lite problem med det men här gick det oftast mycket bra, kändes det som. Det didaktiska materialet jag hade med mig var väldigt positivt av barnen. De skrattade mycket när vi läste den riktiga sagan.

 

Referenser

Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011

Fästningsmuseet

                                                                                                               

Hallands kulturhistoriska museum ligger i Varberg och där finns kvarlevorna av den kända Bockstensmannen. Bockstensmannen var en man som man hittade i Åkulla bokskog i Bockstens mosse 1936. Han var välbevarad men hade en stor träpåle av ek stucken genom kroppen och ner i marken. Här kunde man se allt man hittade hos honom. Några saker var rekonstruerat. Man har till och fått fram en bild på hur han såg ut ungefär. Rummet som han ligger i på Fästningen är mörkt och lite skrämmande kan man kanske tycka speciellt om man är barn. Det jag tyckte saknades i det rummet var lite pallar så barnen kan se Bockstensmannen. För han låg i en ganska hög monter.

Det fanns ju så klart mer på museet. En modell av fästningen finns där och man kan trycka på en knapp så berättar de om fästningen och dess uppbyggnad. De har också mycket saker från förr i tiden tillexempel är där ett kök som är inrett som det såg ut under krigsåren på 1940- talet. Det finns även saker från dagens samhäller. Varuhuset Gekås har en egen liten del på museet och det kan ju barnen relatera till för jag tror de flesta barn vet vad Gekås är.  Cykelfabriken Monark fanns också med och det vet barnen vad det är. Det man kan göra med barnen är att prata lite innan besöket om det som man tycker är intressant. Allt det andra är bonus för barnen. När man kommer tillbaka till förskolan kan man visa lite på Ipaden om Bockstensmannen till exempel och se vad de kommer ihåg om honom och se om de kommer ihåg något av det andra som de såg på museet. Det kan barnen göra genom att rita teckningar eller kanske göra en egen saga på Ipaden.

De hade även en utställning för barn som hette ”Lekstäver och orddjur”. Där fanns en massa olika bokstäver i olika former. Man kunde få skapa egna nya ord och det fanns så man kunde bygga med bokstäver. Här hade man kunnat hitta på en del med barnen i alla fall de lite äldre som har lite koll på det här med bokstäver och skriva.