Textilmuseet

Vi hade besök från Textilmuseet i Borås en dag och det var intressant få veta vad det är och vad de gör som jobbar där. Personen vi fick möta jobbar som museipedagog på Textilmuseet i Borås och heter Karin Olsson Lindström. Hon berättade bland annat om deras flytt till nya lokaler och allt vad det innebar. De hittade bland annat insekter bland vissa av kläderna och i och med det så fick personalen lära sig allt om insekter som tycker om tyg. Olsson Lindström[1] berättade då att man kan göra det till något positivt. Hon hade med sig uppförstorade bilder på de olika insekterna och ville vi skulle skapa utifrån det. Hon hade även med sig olika sorters tyg, band och gamla slipsar. Vi skulle skapa utifrån bilderna på insekterna. Det var en väldigt bra workshop och väldigt lärorik. Enligt läroplanen: "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga , skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap" (Lpfö98 rev.2010.s.10). Barnen får använda sin fantasi och arbeta med olika material.


Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att ta med mig barngruppen dit för de flesta barnen på förskolan gillar att klä ut sig. På Textilmuseet har de vissa delar där man kan få klä ut sig och det hade passat en barngrupp.
 

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

---

[1] Karin Olsson Lindström Textilmuseet i Borås Campus Varberg 2014-10-21

Göteborgs Stadsmuseum

Stadsmuseet är ett väldigt omfattande museum med många olika utställningar. Kan tycka att de hade en röd tråd i sina utställningar. De handlade om Göteborg eller trakten runt omkring de flesta utställningarna.

Den första vi hamnade på var om Vidkärrs barnhem. Som var ett av landets största barnhem och här passerade tusentals barn under åren 1935-1976. Det ansågs vara enastående – modernt och med barnens bästa för ögonen. Först med Vanvårdsutredningen kom en annan bild fram. Vidkärr var ett av de barnhem som hade flest berättelser om övergrepp och vanvård. I utställningen möter man berättelser från barn som bodde här och får veta hur det gick sedan. Hur känns det att ha varit ett barnhemsbarn och hur klarade myndigheterna av rollen som ersättare för föräldrar och hem? Vad hände sedan när de blev äldre?

En annan del i den här utställningen hette Hitta hem och handlade om fosterbarn i privata hem och på samhällets institutioner från 1700-talet fram till idag. Utställningen bygger på teman som återkommer ur barnens vittnesbörd; de ständiga uppbrotten, ovissheten, längtan efter sammanhang, känslan av att bära en stämpel och barnets enastående förmåga att överleva.

Här får man in en del i barnens kulturarv och kan visa barnen att det inte alltid har varit så lätt att vara barn. Att man var så fattig att man inte fick bo ihop med sina föräldrar utan fick lämnas bort till andra familjer eller ett barnhem för att kunna överleva.

De andra utställningarna handlade om uppbyggnaden av Göteborg och dess utveckling. Från 1000- talet och framåt till 1800- talet. På avdelningen 1700- talet fanns en vrå där barnen kunde klä ut sig i kläder från den tidsepoken. Det hade man kanske kunnat jobba vidare med på förskolan genom att gestalta eller spela upp en lite pjäs. Enligt läroplanen:

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”(Lpfö98 rev.2010.s.10).

Det är viktigt att man låter barnen få bestämma om de vill vara med eller inte om man nu beslutar att gör en pjäs eller gestaltning av det man sett på Stadsmuseet. Förklara för barnen hur det går till med en pjäs att man spelar upp den för andra och så vidare. Många barn är blyga och även om de är med under repetitionen så är det inte säkert att de vill vara med när den ska spelas upp och det måste man ju förstå som pedagog.


Referenser
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
                                                                                                             

Kreativtet och lite naturkunskap

Det var kul när Anna Gunnarsson från Navet var hos oss på Campus och vi hade workshop med lite kemi och fysik. Det är hon som skrivit böckerna om ”Berta” som fanns på min första praktikplats. ”Berta” är en drake som utför alla möjliga sorters experiment och gör det på ett lekfullt sätt. Det kan bli en aktivitet med barnen som de förstår genom att se, höra och känna. Barnen får använda sina sinnen. Enkla aktiviteter som inte är så kostsamma för förskolan heller. Bikarbonat, citronsyra, vatten och färg kan man göra mycket med. Det kan hända olika saker men det är inga farliga experiment.

Sen kan använda färg till mycket också. Något som Gunnarson[1] sa var att kanske göra lite experiment på en ATP med förskollärarna innan man gör aktiviteterna med barnen, speciellt de aktiviteterna med mycket färg som man bara häller. Men också för att inspirera varandra och försöka få de andra pedagogerna att testa något nytt med barnen. I vissa aktiviteter kan man använda saker som i vanliga fall skulle slängas till exempel mjölkkartonger, smörpaket, tidningspapper med mera. Här får man då in barnens tänkande på hållbar utveckling och miljötänkandet.

Jag är en pedagog som tycker om den här kreativa delen i förskolan. Bild, kemi och fysik, naturkunskap och musik, dans och drama. Mycket av allt detta ingår i barnens vardag.

---

[1] Anna Gunnarsson Navet Campus Varberg 2014-12-04

Hasselblads Center

Väldigt fin utställningshall med stora ytor. Det var en utställning med mycket fotografier och klädeplagg från några av offren från Hiroshima. Fotografen skildrar kroppen och hudens linjer. Alltså mycket kroppsfoto. Det är en sammanställning av hennes 25- åriga karriär som fotograf som skildras i utställningen. Enligt läroplanen:" I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv- värden, traditioner och historia, språk och kunskaper- från en generaton till nästa"(Lpfö98 rev.2010.s.6). Så här beskrivs Ishiuchi Miyakos utställning: ”Utställningen börjar med serien 1899- ett monumentalt men samtidigt intimt porträtt av Ishiuchis farmors ansikte och händer. En liknande tematik finns i serien 1:9:4:7 i vilken kameran varsamt belyser linjer och mönster på händer och fötter tillhörande kvinnor födda 1947”(Hasselblads Center 2014-12-09).

Fotografen fokuserar väldigt mycket på kroppen och hur den ser ut. Även kroppar med ärr finns med i utställningen. Jag tror att man kan få barnen att lära sig om sin kroppsuppfattning. Jag upptäckte att när jag dokumenterade på utställningen så såg jag min egna spegelbild eller andras spegelbild i mina bilder och jag tror att barnen hade tyckt det var intressant. För själva utställningen i sig är ganska dramatisk.

Referenser
Hasselblads Center, Ishiuchi Miyako- Fabric of photography. Göteborg 2014-12-09

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

 

Göteborgs Konstmuseum

Göteborgs Konstmuseum är ett fint museum som just den här dagen vi besökte museet hade en utställning som hette ”Skräckromantikens landskap- från Marcus Larson till Goth". Utställning bestod av målning och utkast till LP- skivor till rockens musikvärld. Om man nu hade tänk gå dit med en barngrupp kanske man ska förbereda dem innan. Det man kan ha som ett tema är ju Halloween för att det är ju mycket kyrkor och gravstenar på temat Goth och Halloween är ju en högtid där man respekterar de döda. Här kan man ju även få in en dialog om döden med barnen. Döden är en naturlig del av livet och man ska inte skrämma barn när det gäller döden.  Enligt läroplanen: ”Arbetslaget ska lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor”(Lpfö98 rev.2010.s.9). Där döden är en av livets väg och den kan vara bra att prata om med barnen.

Granskning av kandidatuppsats

Vi hade ett seminarium med Kristna Bartley där vi skulle läst en gammal uppsats från våren 2014 som studenter som läste lärarutbildningen hade skrivit. Vi skulle kritiskt granska uppsatserna.

Vår grupps uppsats hette ”Fostrad till ansvar eller hjälplöshet? - förskolepedagogers interaktion med pojkar och flickor ur ett genusperspektiv”. Vad är bra? Vad är mindre bra? Hur skulle ni själva ha gjort? Var frågor vi undersökte när vi läste. Här är lite vad vi tyckte och tänkte i vår grupp om uppsatsen:

Inledning

Detta examensarbete börjar med att förklara vad begreppet genus är för någonting. Detta skulle passa bättre under avsnittet bakgrund, med direkta referenser till forskning. Inledningen skulle kunna innehålla en direkt koppling till att pedagoger faktiskt interagerar på olika sätt på grund av olika kön. Alltså att få en aning om vad examensarbetet handlar om. Få en tydligare bild av varför de vill undersöka detta.

Syfte

Vi tolkar att de skrivit två olika syften, en under syfte och en under sammanfattningen.

På den ena verkar de vilja undersöka om det finns skillnader. Och under sammanfattningen vilka skillnader som finns. Minskar trovärdigheten.

Bakgrund

Bakgrunden har inte olika perspektiv utan bara inriktat sig på att se skillnaderna. Det hade varit mer trovärdigt att de tog upp situationer där de behandlar pojkar och flickor lika.

Teorianknytning

Connells teori, beskriver begreppen tydligt.

Metod

Observation. Konstig referens i hela stycket. Skriver först att de inte skall delta i sammanhanget utan bara inta en observationsroll. Under genomförande beskriver de tydligt att de varit med och samspelat i observationssituationerna. Vad menas med samspelat? Delaktig i situationen eller suttit med i samma rum? Är det verkligen ok att delta i en observation? Vi anser att du då kan leda situationen åt det håll man vill. De skriver”..vi tolkade deltagarna...” Man ska inte tolka någonting under en observation?

 

Resultat

Menar de att syftet är att visa skillnaderna så är resultatet ok. Men det verkar konstigt att alla observationer visar att det är skillnader. Det borde finnas situationer där pojkar och flickor behandlas lika också eller när pojkar behandlas som flickor.

Diskussion

Det verkar som om att de har bestämt sig för att pedagogerna behandlar pojkar och flickor olika. Det skulle kunna behandlas olika på grund av ålder, sjukdomar och utveckling. Inte bara just för att de är pojke eller flicka.

Vi tycker att arbetet inte är trovärdigt på grund av att det inte finns olika perspektiv.                                 

(Del av gruppens arbete. Anna Albertsson, Jessica Carlsson, Therese Christensen, Jenni Ek.)

Jag tyckte det var en bra och intressant uppgift. Bra att se hur man inte ska skriva i sin uppsats nästa termin. Det var bra att få öva på att kritiskt granska någon annans text och få insikt i hur mycket jobb man har framför sig inför C uppsatsen nästa termin.

Världskulturmuseet

När jag var på Världskulturmuseet så hade de en Afrikansk utställning som var från ca1200- talet och lite framåt ifrån provinsen Ife i Västafrika som var en stor handelscentra på. Man hittade de i början 1960- talet och grävningarna höll på fram till 1980- talet. Det var kul att se att så mycket var välbevarat efter så lång tid och man fick en bild av hur samhället såg ut då på den tiden.

Inför ett besök på den här utställningen hade man kunnat förbereda barnen på att människor har det olika i andra länder. Man kan även få in lite historia om hur det var i Sverige förr och nu. Det är viktigt för barnen att få se att alla är vi olika men lika värda. Det var mycket figurer och statyer, verktyg och smycken på utställningen och det kan vara kul att få en dialog med barnen om det de ser. Fotografering var tillåtet så låta barnen dokumentera det de ser hade varit bra för en vidare dialog med barnen.

De hade en utställning som de kallade ”Jordlingarna” som var mer anpassad till barnen. Där man fick prova på och flyga rymd skepp digitalt på en stor bildskärm. Lite saker anpassade till barnens höjd och så lite fakta om jordlingarna. Så man som pedagog får vara med och hjälpa barnen att läsa på skyltarna. Innan man besöker utställningen "Jordlingarna" så kan man ju ha tema rymden på förskolan och prata med barnen om rymden. Visa barnen vad en stjärna är och kanske till och med visa hur den ser ut på närmre håll än när man ser den på himlen från marken. Här får man ju in lite naturvetenskap i barnens lärande. " Förskolläraren ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik"(Lpfö98 rev.2010.s.11). Det hade varit kul att testa utställningen med en barngrupp.

Referenser  

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket