Göteborgs Stadsmuseum

Stadsmuseet är ett väldigt omfattande museum med många olika utställningar. Kan tycka att de hade en röd tråd i sina utställningar. De handlade om Göteborg eller trakten runt omkring de flesta utställningarna.

Den första vi hamnade på var om Vidkärrs barnhem. Som var ett av landets största barnhem och här passerade tusentals barn under åren 1935-1976. Det ansågs vara enastående – modernt och med barnens bästa för ögonen. Först med Vanvårdsutredningen kom en annan bild fram. Vidkärr var ett av de barnhem som hade flest berättelser om övergrepp och vanvård. I utställningen möter man berättelser från barn som bodde här och får veta hur det gick sedan. Hur känns det att ha varit ett barnhemsbarn och hur klarade myndigheterna av rollen som ersättare för föräldrar och hem? Vad hände sedan när de blev äldre?

En annan del i den här utställningen hette Hitta hem och handlade om fosterbarn i privata hem och på samhällets institutioner från 1700-talet fram till idag. Utställningen bygger på teman som återkommer ur barnens vittnesbörd; de ständiga uppbrotten, ovissheten, längtan efter sammanhang, känslan av att bära en stämpel och barnets enastående förmåga att överleva.

Här får man in en del i barnens kulturarv och kan visa barnen att det inte alltid har varit så lätt att vara barn. Att man var så fattig att man inte fick bo ihop med sina föräldrar utan fick lämnas bort till andra familjer eller ett barnhem för att kunna överleva.

De andra utställningarna handlade om uppbyggnaden av Göteborg och dess utveckling. Från 1000- talet och framåt till 1800- talet. På avdelningen 1700- talet fanns en vrå där barnen kunde klä ut sig i kläder från den tidsepoken. Det hade man kanske kunnat jobba vidare med på förskolan genom att gestalta eller spela upp en lite pjäs. Enligt läroplanen:

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”(Lpfö98 rev.2010.s.10).

Det är viktigt att man låter barnen få bestämma om de vill vara med eller inte om man nu beslutar att gör en pjäs eller gestaltning av det man sett på Stadsmuseet. Förklara för barnen hur det går till med en pjäs att man spelar upp den för andra och så vidare. Många barn är blyga och även om de är med under repetitionen så är det inte säkert att de vill vara med när den ska spelas upp och det måste man ju förstå som pedagog.


Referenser
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket