Forumet & forumspel

Drama är kul. På den här föreläsningen/workshopen fick vi lära oss skillnad på forum teater och forumspel. I forumspel ingår olika övningar som vi fick öva på eller har testat innan. Gunilla Fihn kallade det "De förtrycktas teater" och där ingår statyteater,  osynlig teater och forumteater. Statyteater är som stillbilder och osynlig teater är spontan teater.

Läsprocessen är viktig i barns lärande. Barn lär sig genom att lyssna och sedan kan man diskutera bokens innehåll med barnen efter. Det kan innehålla både olika kulturer och fantasi. Svensson skriver så här i boken: ”Ur en pedagogisk och didaktisk synvinkel kan berättelser användas som kulturell och medierande redskap eftersom de kan kontextualiseras och placeras i ett större sammanhang” (Amhag, Kupferberg,  Leijons.74. 2013). Det kan då lära barnen nya kunskaper i sin utveckling av förståelse angående sitt lärande.

Drama är en väldigt bra form att använda i barns lärande. Detta är kanske något man använder med äldre barn men kan säkert användas av mindre barn. Som pedagog får du planera utifrån vilken barngrupp du har. Övningen som vi hade på workshopen var bra. Forumspel det nämns i boken. Man utgick från en händelse. Spelade upp den. De andra i klassen fick lägga sig i händelsen när man spelade upp den igen och det kunde bli ett helt annat resultat än det som var från början. Det kan man göra med de äldre barnen. Där får man ju lära sig att ta instruktioner men även att använda sin fantasi och sin improvisation/ impuls. Begreppet ”medierat lärande” används inte så mycket i dagens forskning utan har ersatts nästan helt med ”estetiska lärprocesser”.  Att det har blivit så beskriver Einarsson så här: ”Begreppet som härstammar från förskolepedagogiken, är ett försök att etablera perspektivet att estetiska aspekter kan läggas på all undervisning”(Amhag, Kupferberg,  Leijon.s.128. 2013). Det innebär ju dock samma sak i stort sätt.  Däremot ska man inte förväxla estetiska lärprocesser och estetiska ämnen. De har helt olika betydelser. I drama kan du lära dig genom fyra lärandeformer om, i, med och genom drama.  Det betyder att man lär sig i olika former till exempel genom drama är där kan man få en förståelse hur andra människor upplever sin situation.

Drama är väldigt bra för barnens utveckling när det gäller språket. De får uttrycka sig fritt och gå in i en roll. Det är väldigt viktigt att barnen tycker en aktivitet är rolig för har de roligt lär de sig mer. Enligt läroplanen: "Förskolläraren ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling"(Lpfö98 rev.2010.s.11). Drama kan innehålla mycket språk och där kan barnen utvecklas väldigt mycket i sitt språk.

 

Referenser
Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Komedianten

Just den här dagen hade Komedianten en utställning där de visade en film med flytande resväskor. Det var en bra del i utställningen där barnen kan få tänka fritt och få olika insynsvinklar på vad bilderna egentligen visar.

Vad flyter? (Väskorna i vattnet) Vilka funderingar har barnen kring det? Utifrån detta kan man göra en saga och bilder till det på Ipaden på förskolan. Bild, ljud och text. Här kan man även få in lite drama kring ämnet och kanske göra en liten gestaltning. Här får barnen även öva sin språkliga medvetenhet. Enligt läroplanen: "Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter"(Lpfö98 rev.2010.s.6). Barn lär genom lek och för dem blir gestaltningen.


Det som är bra med Komedianten Varberg är att de har en konstpedagog man kan man använda sig av när man är där. En som hjälper oss pedagoger att komma igång med aktiviteter med barnen. När man har varit på en utställning där så kan man få tillgång till ateljén de har och kan sitta där och skapa med barngruppen. Ett perfekt slut på en bra aktivitet.

Barn och konst

Igår hade vi föreläsning om konst. Om barn kan lära sig om konst och i konst. Föreläsaren hade ett speciellt förhållande till barn och konst. Själv tror jag att barn kan lära sig genom konst. Barn tänker lite olika än vad vi vuxna tänker på när vi tittar på konst. Vad är konst egentligen??? Kan barn besöka vilken utställning som helst? Det är jag lite tveksam till. Även om barn inte alltid tänker som vi så tror jag inte man kan visa dem all sorts konst. Mija Renström som är konstpedagog och jobbar på Komediantens konsthall i Varberg tyckte att all konst funkar för barn och att det var bra att låta barnen besöka konsthallen i ett tidigt  skede  i sin utveckling för att barnen skulle kunna uppskatta konst på ett bättre sätt.

Språkprogression och interkulturellt förhållningssätt

Det finns olika påverkningsfaktorer för långsam språkprogression i andraspråket.

• Psykisk ohälsa - ge barnen tid genom att invänta svaret när man ställer en fråga. Bygga en stabil relation långsamt. Låt barnen lära sig i sin egen takt. Pressa inte barnet att deltaga eller tala. Bekräfta barnet med positivt ansiktsuttryck. Erbjud närhet på barnets villkor.
• Attityd – Tydlig attitydförändring. Granska verksamheten och vilka dolda budskap vi sänder. Eget förhållningssätt.
• Kort vistelsetid på förskolan – Erbjud barnet mer tid på förskolan oavsett vem som sätter sig emot. Ta fighten!
• Hjärnskada – Sök kontakt. Uppmuntra barnet mycket. Hjälp till med kontakt med barnavårdcentralen vid behov, så vi får hjälp med hur verksamheten ska utformas efter barnets behov. Specialpedagog kan också kontaktas.

 I interkulturellt förhållningssätt ingår lite olika saker som:

• Metakognition – försöker utgå från barn med svenska som andraspråk deras kunskaper och erfarenheter
• Traditioner
• Seder och bruk
• Religion
• Matkultur
• Sång
• Dans
• Musik
• Litteratur
• Konst
• Berättelser både skriftliga och muntliga

Almingefeldt[1] säger på föreläsningen att det är viktigt att man som pedagog är medveten om hur och vad man uttrycker med kroppen. Läs av barnens kroppsspråk. Undvik vuxenprat med barnen. Involvera de andra barnen i barnens lärande. Språket är en färskvara! Viktigt att barnen inte mår dåligt av det man håller på med. Enligt läroplanen: ”Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden”(Lpfö98 rev.2010.s.7). Därför är det viktigt att man låter barnen ta det i sin egen takt och inte stressa dem för mycket i deras utveckling av svenska språket.

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

---

[1] Emma Almingefeldt Föreläsning/ workshop nr.1; Flerspråkighet Campus Varberg 2014-10-03

Kartläggning och utvärdering

Det finns olika hjälpmedel man kan använda i förskolan för att utvärdera verksamheten. Ett av dem som är väldigt vanligt heter TRAS- Tidig Registrering Av Språkutveckling. Svensson[1] sa under sin föreläsning att utvärdering kan vara ett sätt att öka barnens inflytande i planering, genomförande och utvärdering. För att det ska fungera så kan man planera så långt fram i förväg. Med hjälp av TRAS kan du få fram ett bra resultat från barnen vad som behövs utveckla verksamheten. Det är viktigt att man som pedagog inte utvärderar det enskilda barnet. Pedagogen måste ha känt barnet minst ett år innan man använder TRAS.

Många förskolor använder det för att utvärdera men glömmer att det är till för verksamheten och inte för att hitta fel hos det enskilda barnet. Enligt läroplanen: "Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas"(Lpfö98 rev.2010.s.14). Så på något vis skulle TRAS kunna användas på förskolan så man får en bra utvärdering av verksamheten. Pedagogerna använder verktyget på enstaka barn som kanske har något problem istället för att testa hela barngruppen. Utvärderingen är till för att se hur vi kan förändra oss i verksamheten och som sagt innan inte det enskilda barnet. Men samtidigt kan man upptäcka barn som behöver extra stöd i sin utveckling. Detta är något som man ej behöver involvera föräldrar i eftersom det är en del av verksamheten.

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

---

[1] Ann- Katrin Svensson Kartläggning för barns språkförmåga Campus Varberg 2014-10-02

Kommunikation

Carlsson[1] föreläste om kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Hur man kommunicerar även om man har olika problematiseringar.  Alla kan inte tala men kan kommunicera på annat sätt. TAKK- Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation är en och AKK- Alternativ och Kompletterande Kommunikation är en annan. TAKK är en metod som används som stöd till talet och för att lära regler för språk och kommunikation. AKK är en metod som är till för behöver hjälp att kunna uttrycka sig och göra sig förstådda. De döva har ett eget språk som heter teckenspråk.

Tecken som stöd är något man kan använda på förskolan eller i klassen och det kan vara väldigt bra för barnen att kunna i fall man får ett barn eller en elev som är döv till sin verksamhet. På förskolan jag varit så hade de ett barn som var döv på småbarnsavdelningen och då kändes de mer naturligt att använda tecken som stöd som en del av vardagen. Vi hade veckans ord som gjorde på morgonsamlingen.

Enligt läroplanen: ” Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation”(Lpfö98 rev.2010.s.4). Jag tycker som pedagog ska låta alla barn känna sig inkluderade och många barn som har svårt att kommunicera hittar något annat sätt att göra sig förstådda på och att man uppmuntrar det sättet de väljer och även att man ”open minded” som pedagog.

 

Referenser
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

---

[1] Camilla Carlsson Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv Campus Varberg 2014-09-30