Matematik

Matematik kan man ju hitta överallt och framför allt på förskolan om man tittar extra noga. Matematik för mig innan jag började den här utbildningen var 1+1=2 men så är det ju faktiskt inte. Inte helt och hållet i alla fall. Matematik är så mycket mer.

Mönster och former

Mönster och former är något som förekommer mycket i förskola. Barnen lär sig genom att titta och ta in bilder i sitt lärande. Mönster är något som återkommer tillexempel barnet har ett snöre och trär på pärlor i olika färger men i en speciell ordning. Det blir ett mönster. Former lär barnen sig genom att pedagogerna berättar och visar barnen samtidigt under en aktivitet. Solen är rund tillexempel. Lådan är fyrkantig och så vidare. Ljusbrunt med olika former och färger är något de yngre barnen kan använda och lära sig av. Man kan utveckla genom att låta barnen använda olika material när de arbetar med just mönster och former. När det gäller former kan man ju använda deg för att skapa olika former. Med mönster kan man använda olika färger på pappret och klippa och klistra så det blir olika mönster. Det jag tycker är viktigt är att barnen förstår det de gör. Att man som pedagog förklarar på ett enkelt och roligt sätt för barnen.

Mönster och former går lika bra att göra utomhus som inomhus. Utomhus kan man använda sig av materialet som finns i naturen, byggnader, skyltar och så vidare. I läroplanen står det: ”Utomhusvistelsen bör ge möjligheter till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och naturmiljö”(Lpfö 98 rev.2010.s.7).  Det är bara fantasin som stoppar oss. Som en förskola gjorde. De såg barnens intresse och gick vidare på det. Det slutade med ett relativt stort temaprojekt om kyrkor. Där det finns mycket form och mönster. ”Det började med en bilmatta och slutade med kyrkbygge” (Eriksson, Mattsson, Strömbom, 2006.s.80). Där kan man se hur man kan utveckla en idé till en annan.

Mönster är ett bra sätt för barnen att träna ögonen och minnet på också. Som pedagog kan du testa barnen och se om de kommer på vilken färg som saknas i ett färgmönster till exempel röd, grön, blå, gul, röd, grön, blå, gul och så tar man bort den första blåa till exempel. Ser barnet vilken färg det är som fattas? Där får barnen träna lite minne och komma ihåg saker som ögat registrerar.

Sortering och klassificering

Sortering och klassificera är också något som ingår i matematik. Detta är något som barnen gör automatiskt. Sorterar i olika färger, storlekar, former eller olika sorter tillexempel olika djurarter. Barnen ser ofta skillnad på saker och gillar att sortera.

I den här aktiviteten kan man även räkna de olika sakerna så får barnen öva på det också. Det är kul att bara lägga allting i en hög och sen se hur barnen gör för att sortera högen med saker. I det här begreppet ska barnen också lära sig att beskriva för andra barn hur de ska sortera, men också kunna se hur andra barn sorterar och sortera på samma sätt. Det gäller ju att hitta på saker hela tiden så att barnen utvecklas i sin matematiska utveckling. Det är viktigt även här att man hittar aktiviteter som barnen förstår, är roliga och intressanta. Man kan göra egna burkar som man lägger olika saker i och så ska barnen hitta burkarna som matchar varandra, alltså låter likadant eller känns likadant. I läroplanen står det:

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar”( Lpfö 98 rev.2010.s.10).

Därför är det viktigt att låta barnen få jobba lite själva och försöka lösa ett problem ensam eller ihop med de andra barnen i barngruppen.

Detta är något man kan göra utomhus också. I utemiljön finns massor av saker man kan sortera i olika kategorier. Till exempel olika storlekar på pinnar. Hur många pinnar har vi och hur många stenar har vi? Många barn är väldigt intresserade av just pinnar och stenar. Så det kan vara en bra aktivitet att börja med sedan kan man avancera till andra saker som olika djur eller vad man nu kan hitta i sin utemiljö på förskolan.

Rumsuppfattning och kroppsuppfattning

Rumsuppfattning och kroppsuppfattning ingår också i de matematiska begreppen som barnen lär sig i förskolan. Barnen lär sig tillexempel att min arm är längre än din, klockan hänger bredvid dörren. I rummet lär de ju sig olika former, olika färger, mönster med mera. Allting går ju in i vart annat. En aktivitet man kan göra med barnen är att mäta längden på dem i början på terminen och jämföra i barngruppen sedan kan man mäta dem igen i slutet på terminen och se om de vuxit eller inte. Barnen lär sig om sin kropp och dess omgivning med hjälp av kroppens olika delar. Ögon ser, händer känner och så vidare. I en Ur skur förskolan gör de så här när de arbetar med till exempel rumsuppfattning:

”Vi vill ge förskolebarnen möjlighet att utveckla begrepp, rumsuppfattning och problemlösningsförmåga. I leken skaffar sig barnen erfarenheter och kunskaper som ligger till grund för deras framtida matematiska inlärning. Genom ett medvetet förhållningssätt, där lärarna har ett mål, låter vi barnen först göra upptäckten och sedan synliggör vi matematiken för dem. Vi vill att de ska se matematiken som en naturlig del av sin vardag” (Glumslövs barnomsorg och skola, 2006.s.103).

Det är ett bra sätt att jobba med matematik så att barnen förstår och att de kan jobba med sin egen kropp som instrument. Rumsuppfattning och kroppsuppfattning är något barnen kan jobba med som är konkret. Ett naturligt matematiskt begrepp.

Referenser
Eriksson Christina, Mattson Carina, Strömbom Carina (2006) Matematikspaning. Former och mönster. I Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (red), Matematik i förskolan
(Nämnaren Tema:7), Nämnaren/NCM, Göteborgs universitet ss.80-86.


Glumslövs barnomsorg och skola (2006) Matematik i ur och skur. I Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (red), Matematik i förskolan
(Nämnaren Tema:7), Nämnaren/NCM, Göteborgs universitet ss.103-105.

 Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

 

VFU

Verksamhetsförlagda utbildningen gjorde jag i förskoleklass. Det är ganska stor skillnad på förskoleklass och förskolan. Dels tidspressen och sedan att det är lektioner. Men fortfarande får barnen tid till lek och fria aktiviteter. Det var kul att få testa på och ha olika lektioner med barnen, som idrott och bad till exempel. Eftersom jag är utbildad simlärare fick jag ju det underbara uppdraget att hitta på en aktivitet den dagen vi hade bad. Det var kul och inte så svårt att fånga barnens uppmärksamhet. Dagens schema stod alltid på tavlan när barnen kom på morgonen.

Pedagogerna arbetade aktivt med barnkonventionen och barns rätt i samhället. Det är viktigt att lära barnen att alla är lika värda. De hade precis börjat använda Ipad i klassen och då fokuserade de på Bornholms appen. Där det fanns olika delar man kunde öva på när det gäller språket och språkutveckling. Det var kul att se att de inte använde Ipaden hela tiden utan kanske en gång i veckan.

Jag tyckte det var bra att ha fältdagarna innan så man fick komma ut och träffa barnen och pedagogerna. Då passade man på att ta reda på vad barnen höll på med just då i skolan. Hade de ett tema? Hur ville de att jag skulle lägga upp mina aktiviteter? Det var bra att få känna på lite innan man kom ut och var en i arbetslaget. Pratade  aktivt med de andra pedagogerna om min utbildning och kursens mål. Visade även barnen på min surfplatta vad vi gjort i min klass på de olika worshoparna vi haft. Efter fältdagarna innan jag kom ut på VFU så hade jag gjort mina momentplaneringar och visade dem för min VFU- lärare. Hon la genast in mina aktiviteter i deras lektionsplanering så jag säkert fick tid att ha mina aktiviteter. Här är ett exempel på en momentplanering:
 
Momentplanering
Pinnar
Tanken med den här aktiviteten är att ska få jobba med naturmaterial ute i skogen. Vi kommer att gå i skogen och samla pinnar. Med pinnarna kommer vi sedan att göra mönster och fotografera av. Vill man ta med pinnarna tillbaka till skolan kan man göra det, men där min tanke att vi gör något kreativt med dem. Här kan man jobba med olika former, bygga hus eller torn till exempel. Det är bara fantasin som stoppar oss. Vill inte styra barnen för mycket i den här aktiviteten. Tänkte skriva ut fotografierna på papper till dagen efter och följa upp aktiviteten med diskussion om det vi gjorde. Här får vi in matematik, mönster, språk och naturvetenskap. Enligt läroplanen för grundskolan: ”Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och lära dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling”(läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.2011.s12).
 
Mål
Målet med övningen är att se hur de kan bilda mönster med pinnarna. Även se hur de räknar och hur de gör då. Observera barnen i deras tankar kring bygga med pinnar.
 
Resultat
Aktiviteten gick bra och efternamn grupperna ser man hur olika barnen tänker när det kommer till att bygga med pinnar. Första gruppen tänkte mer på olika former medan andra gruppen verkligen ville bygga något med de se pinnar de fick tilldelat sig. Andra gruppen var mer kreativ med pinnarna än vad första gruppen var.


 

 

Det är viktigt att kunna kritiskt kunna granska sina egna aktiviteter. Man får se själv vad gick bra och vad behöver man göra bättre nästa gång. Alla aktiviteter blir inte alltid så bra första gången man har aktiviteten.

 

Referenser

Skolverket, Läroplanför grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011